Jag hara alldeles för höga krav på mig själv. Du behöver inte planera in 10 saker du måste göra en dag för det kommer alltid sluta med att du inte gjort något. Eller så fixar du bara en eller två av de sakerna. 10 eller 20%. Inte alls särskilt bra. Då är det bättre om du planerar in 3 saker du måste göra en dag. fixar du då en eller två av de sakerna så är det 33 eller 66%. Är det så att du bara bestämde 2 saker du måste göra så blev det en 100% dag. Det är inte illa!

Nu har jag precis varit hos middag med några kära vänner hos ensamhemma-bruden Malin. Förrätt - ljuvlig. Middag - ljuvlig. Kycklig, hasselbackspotatis, PESTO, vitlöksbröd och sallad. hallelujah. Sen till efterrätt fick vi cheesecake med pepparkaksbotten. Den var stor. Den var ljuvlig. Vi var mätta. Men vi var fyra mot en och den hade inte en chans. Den vilar numera i frid i våra magar. Det som inte kommit upp i form av luft då jag blir otroligt rapig när jag är mätt. Det är skönt att rapa. Men inte så vackert alltid.

Här är damerna jag spenderat kvällen med. Från balen. Bilden har jag döpt till "BRUDAR!" fast jag vet inte varför. Nu i efterhand känns det lite som att jag våldtagit bilden. Det där är ju damer! Ända ut i fingerspetsarna!

Jo, yoga i all ära. Det var verkligen jättekul! Träningsvärken idag: inte så kul. Fy fan i helvetet vad jag har ont. Jag tänkte gå upp klockan åtta idag men nej, det gick verkligen inte att ta sig ur sängen. Jag fick ligga kvar tills jag skämdes och sedan dess har jag bara gått och ojat mig och undvikt någon som helst ansträngning. När ägget hade kokt klart och jag var tvungen att resa mig från soffan för att gå och hämta det, så trodde jag verkligen att jag skulle dö. Det tror jag fortfarande.

Nu har jag suttit i massagestol i en timme och jag har smort in mig med sån smörja för muskelvärk. Det känns inte bättre. Men annars är det rätt bra. Jag har tak över huvudet och mat om jag blir hungrig. Bara en sån sak liksom..

Så då var det avklarat. Själv trodde jag att jag skulle stå och darra som en asp, stel som en pinne (ordvits?) och känna mig dålig. Men tvärtom, efter lite uppvärmning så kände jag mig riktigt bra! Inte bäst, kunde inte de svåraste ställningarna men man ska ju ära sina begränsningar, som det är sagt. Om några veckor kommer jag vara smidig som en katt, you'll see!

Nu sitter jag i valet och kvalet om jag ska snabba mig till två-tåget hem eller om jag helt enkelt ska sätta igång wii och lira lite gituar hero.. Skönt att komma hem vs. skönt att inte stressa. Hem kommer jag ju.. Nåväl. Jag har inte bråttom. Ah, lite peace of mind känner jag allt. Tack yoga.

FINALLY! Idag ska jag på min första yoga class och hallelujah jag har längtat. Har tänkt börja sen ungefär första gången jag hörde ordet yoga. Sen behöver man ju inte gå med i bratgymet sats bara för det men jag sa "whatever, jag testar", (ja, jag sa faktiskt så till damen som värvade mig, lite pinsamt) det var ju ändå premiärsdag för SATS-entré som ligger alldeles brevé min äkta mans lägenhet och de hade ett supererbjudande på medlemsskap som jag bara inte kunde motstå.

Så ja, nu måste jag ju köpa svindyra träningskläder och börja äta powerbars. Så att jag passar in. Faktum är att jag faktiskt beställt ett par naturvita träningsbyxor från HM, de var inte svindyra men snäppet onödiga. Men jag läste faktiskt i en tidning att ett av de bästa träningstipsen är att köpa nya träningskläder för då vill man ju använda dem = vill träna. Och boy är jag sugen på att börja!

Nästa gång vi ses har jag kanske funnit min inre frid. Det hade varit något va? Just nu är det kaos!

Idag är det cravings efter choklad och diverse onyttigheter kombinerat med otroligt lågt självförtroende samt en väldigt otrevlig smärta i nedre delen av magen. Jag tänker inte utveckla mer vad det är för slags vecka som jag genomlider men det är inget jag njuter av.

Jag sitter och suckar ljudligt med HM-katalogen och önskar att jag hade pengar. Shoppingbagen på internetsidan är uppe i 1400 och jag suckar en gång till. Awawa. Mest av allt för att jag snart måste stänga sidan bara och sluta låtsas att jag har ett jobb men också för att jag känner mig otillräcklig. Dålig. Onödig. Mest av allt töntig att jag faktiskt sitter här och halv-PMSar. Fattar inte hur jag kan sjunka så lågt.


Nej, alltså så farligt är det faktiskt inte.. Jag är Drama Queen personifierad.  Faktiskt.
Men jag vill verkligen ha en trenchcoat. En riktigt röd sådan. Så jag kan se ut som en drama queen också.
Vet någon vart man finner en sådan?

And you will know us by the trial of death - Wasted state of mind
Lyssna!

hjälp! hjälp! hjälp oss ut!



ha ha ha ha ha! HA!

En dag skakade jag och Maria galler.


bara en sån sak liksom... !

Nädå.

Nu har jag precis varit hos Marioni och spenderat kvällen åt grammisgala, godis och dokumentär om anorektiska barn. Vi pratade lite om bloggar och om varför jag slutat blogga.. Det har jag egentligen inte. Jag älskar verkligen att blogga.  Jag älskar att skriva. Jag älskar att tycka. Jag älskar att se att folk läst min blogg och jag älskar kommentarer. Jag älskade det speciellt när jag nyss kommit hem från resan och kände mig lite ensam och rastlös. Man blir så ibland. I alla fall så klagade Marioni lite på hur tråkig min blogg var att gå in på. Min syster har också sagt att jag är tråkig. Och när ens bästa vän och ens syster tycker att man är tråkig. Då är man tråkig.

Vad som hänt är att jag gjort ungefär allt för att skaffa mig ett liv. Jag sökt jobb, läst om utbildningar, läst böcker, hjälpt min newfound old lover att flytta och så.. Jag har haft nyårsfest och ju mer jag tänker på det desto mer inser jag hur jävla lyckat det var. Busy busy. Nä, inte bara det.. har känt direkt avsmak från datorn. det är nog bara en fas.

Tänkte lite att jag kanske borde säga att jag numera har en officiell töntig bloggpaus. Mest för att jag antagligen kommer börja blogga igen då för jag bloggar ju bara när jag inte har tid och borde göra annat. Jag känner mig enfaldig ibland.


Jaja, ill let you know when I'm ready!

När jag var liten var jag väldigt förtjust i Spice Girls. Jag och mina vänner brukade ofta klä ut oss och uppträda som bandet (jag var geri eller victoria/sexy eller posh) och vi spenderade alla våra pengar åt att köpa kort på dem och de finaste var de som var signerade. "signerade".

En gång satt jag vid datorn och försökte hitta spice girls hemsida eller någon fanclub och sökte på spice girls på någon söksida (troligtvis altavista) och klickade in på första träffen på sökord Spice Girls. Istället för att se mina idoler kom jag in på en sida för hårdporr och blev så förskräckt att jag inte visste vart jag skulle bli av. Men ändå lite nyfiken så jag scrollade ner en gång men klumpen i min mage bara växte så jag stängde ner illa kvickt.

Lite senare så kom min mamma och pappa till mig och frågade om det var jag som varit inne på porrsida. Jag nekade blankt men mina föräldrar såg igenom min lögn och satte mig vid datorn och gick in på den där sidan igen. Och där satt vi. Jag, mamma och pappa. och tittade på porr. Jag försökte titta bort hela tiden men jag antar att de försökte lära mig en läxa av något slag. Och det knep i min mage. Tillslut så erkände jag att det var jag, men att jag bara sökte efter spice girls och kom in på den sidan. Sen berättade jag om min magvärk och fick lov att stänga av sidan.