Antingen är det något på tok med blogg.se eller så har ni verkligen bojkottat min blogg. Inte OK vilket fall som! Nu ska jag gå och lägga mig, inte för att jag är direkt trött utan för att jag ska jobba imorgon och sen ska ta mig till Tomelilla och pussa på min katt och förhoppningsvis på resten av familjen också fast på ett ickeperverst och helt normalt familjärt sätt ska jag pussa på dom. Alltså inte för att jag skulle pussa James på det andra sättet, vi har också en ganska normal relation.

Oh, sen när jag kommer hem kommer jag att se lite annorlunda ut! Ni ska få se!

Godnatt och glad ny vecka!

Haha jag har glömt berätta om den lilla skattmissen som någon gjort som har resulterat i frånvaro av mer än halva min lön. Detta är så maximalt dåligt att det inte är sant. Om ett par år så kommer jag givetvis inte bry mig om detta då jag inte kommer hinna spendera halva min lön innan jag får ny lön men i nutid är det lite knivigt.

Hur som helst, detta och den här fruktansvärda jobbveckan har gjort att jag tappat motivationen en aning. Eller vi kan säga att jag känner att jag vill lägga ner helt. Jag ligger ner redan men det hjälper inte, jag vill sjunka långt ner i sängen och ligga i koma ett par dagar. Det vill jag. Det får jag inte. Jag vill ha pengar. Jag vill inte jobba utan att få pengar. Men det får jag tydligen.

Ett steg längre ner så vet jag hur helvetet känns.

Eller vänta, jag har ju redan varit där och det är inte så jävla nice som man tro nu när det är så sjukt kallt. Jag har funderat på det, att det hade varit soft med lite helvetesvärme men nja, tänkte inte på det man tänker samtidigt. Det är inte så stek ändå. Det är för varmt.

Idag på jobbet hände något lite märkligt. Och inte det att tåget var i tid, det var väldigt märkligt utan något annat. Tåget var ganska fullt så folk var tvugna att vara så osvenska att man fick sitta sig bredvid någon, även jag. Hade turen att hamna bredvid en väldigt söt, blond kille som lyssnade på Miike Snow, detta vet jag då jag tjuvkikade på hans Ipod. själv lyssnade jag på Beirut, Nantes för att vara exakt och plötsligt lade han upp sin hand på fönsterkarmen och började tappa med fingrarna exakt till takten i låten jag lyssnade på. Först tyckte jag att det bara var tillfälligt men i hela låten igenom hängde hans fingrar med som att han spelade piano till låten och min blick var helt fastnaglad vid hans hand i ca 3 minuter.

Sen tittade han konstigt på mig, som att jag var ett freak som glott på hans hand i 3 minuter och plötsligt var vi framme i Kastrup och han försvann föralltid  med sin bakcpackerväska. Det kändes dramatiskt, och vädret var väldigt fint. Tja, helt enkelt ett långt ögonblick som naglade sig fast vid mitt minne.

Första bilden ni får se tagen av den nya kameran! Inte illa!

Vad är det här? Va? Vad är det?! Vitt bajs är vad det är. Det luktar inte lika illa som vanligt bajs men det är lika äckligt. Det förpestar hela min tillvaro och jag bara fryser och mår dåligt av det. Gjorde tåget 30 min sent också, fatta hur mycket jag bara har väntat idag?

Jag vill ha vår. Nu. NU!

Oh, förresten så har jag snart en kamera! Och nej, det var fortfarande ingen som fattade vinken så jag fick köpa en egen och det är väl lika bra det. Ni kan köpa något annat till mig. Smycken och sånt gillar jag! Hur som helst så ska jag få den ikväll och sen är det slut på tråkiga bildlösa inlägg!

Sen så bokade jag tid för hårfärgning idag! Okej det var kanske en helt okej dag i alla fall nu när jag lugnat mig och har en skål godis i famnen. Ignorerar faktumet att det är helg för jag har somsagt minsann inte alls helg. Jobbar både imorgon och på söndag så jag låtsas helt enkelt som att det är Onsdag idag. Kändes ju som tisdag igår så det är inte mer än rätt egentligen.

Då har jag precis avklarat en dusch efter en lååång lång dag på jobbet. Det känns typ som att det hade kvittat hur det gått på jobbet för jag fick en sån usel start att det hade ändå känts som bajs. Gick tidigt till bussen för jag hade tänkt hinna med ett tåg tidigare ifall det skulle vara förseningar.

Står och väntar tio minuter, ingen buss. 20 minuter sen kommer bussen och jag hinner lagom till centralen så att jag ser tåget rulla iväg. Helt okej, tänker jag, är det här tåget i tid så kommer det andra säkert också vara det så att jag inte blir försenad. Fast det är ju klart att det är det! Tio minuter till och med, än så länge har jag väntat i 40 minuter men kommer förhoppningsvis ändå vara precis i tid.

Sätter mig på tåget och lyssnar på musik, känner mig relativt lugn men har ändå en bitande känsla av att något är fel efter kastrup. Mycket riktigt ser jag att vi, efter en liten stund, rullar rakt förbi min hållplats och då förstår jag varför det tog sån tid på Kastrup. Det var ju för att de informerade alla om att de, pågrund av förseningen, åker direkt till Centralstationen. Och jag är för dum för att förstå att viktig information kan komma i högtalarna så jag lyssnar vidare på min dumma musik.

Tio minuter senare är jag på Centralstationen och ytterligare tio minuter efter det sitter jag på ett tåg raka vägen tillbaka. På något mirakulöst sätt så är jag inte mer än 20 minuter sen men tji fick jag för att försöka vara i god tid!

Jag behöver somsagt en ny kamera, det vet ni redan för jag har nog sagt det 900 gånger men inte en enda av er har fattat vinken och skickat hem en kamerajävel till mig. Men nu ska jag göra det lite lättare för er.

En sån här vill jag ha, exakt en sån här. Canon Ixus 100!

Har lagt bud på en Canon Ixus 95 nu och budade 1100 kronor men tänker inte lägga ett öre mer för blir det mer så kan jag lika gärna köpa en för 2200 som är liiite bättre! Rimligt? Tycker inte jag heller.

Sådär så påppade nya designen fram. Går det inte så tryck F5 en gång så ordnar det sig. TACK MAX, det hade inte gått utan dig. American Pie är precis så pinsam och hemsk som jag mindes och jag älskar det.

Det här är nackdelen med att ha med sig en äcklig lunch - när du väl är hemma och får äta så blir du inte mätt. Var så inställd på att laga mat idag men jag var så starving när jag kom hem att jag var tvungen att äta ett ägg direkt, sen började jag göra toasts, två stycken och nu har jag precis ätit knäckebröd också. Man kan ju säga att jag ätit trerätters Brinner (dvs. frukost till middag för er som inte riktigt hängt med) och när man tänker så tycker jag att det borde ingå en liten efterrätt också så jag tänker ta och värma mig en liten kanelbulle också. Brinner är förövrigt bland det bästa jag vet, något jag nyttjar ofta och gärna! Jag menar varför inte? Det är gott, nyttigt och går att variera i det oändliga!

Ja, det var väl vad jag hade på hjärtat idag. Bloggen är mitt uppe i ombyggnad just nu så snart blir det nytt utseende, spännandevaaa? Förövrigt viger jag resten av kvällen åt American Pie - The weddig på 6an, stör ej.

Och så här gick idag:

Mötte upp Linnea efter en lång vandring i det ohyggliga snökaoset ca 5 minuter för att sen ta oss till Meze där vi åt en fantastisk lunch och Meze förvandlades till mitt nya favoriställe rent av! Träffade även min storebror där så det var ett stort plus i kanten. När vi var så mätta att vi ville dö så traskade vi vidare till Tjallamalla där de hade massa rea och jag gick hem med en förtjusande svart Diana Orving-klänning och en bedårande handväska som glittrade och allt. Det fick räcka för idag så vi tog oss hem igen. En stund senare kom Linnea hem till mig istället och vi bakade kladdkaka och tittade på Sommaren med Göran och så plötsligt är vi i nutid. Damen har gått hem och jag har virat in mig i en filt och väntar på att teet ska bli klart. Man borde vara ledig oftare känner jag!

Imorgon är det åter till verklighet sen blir det verklighet konstant ända tills Måndagkväll. Helg? Sånt sysslar inte jag med!

Här har vi skönheten!
Och ja, såhär bra bilder tar min mobilkamera. Crap.

Usch och tvi för snö igen, jag blir så förbannad när det var så fint väder igår och idag när jag är ledig ska det vara snö!? Jag vill ha sommar nu! Eller i alla fall lite vår! Jag kan väl fåå?!

Dags att prata om något lite trevligare för jag är faktiskt inte på crappy humör idag trots den vita faran. Om en timme ska jag befinna mig utanför Linneas port vilket är ett par hundra meter ifrån mig och sen ska vi luncha på Meze innan jag ska bränna de sista av den här månadens pengar på onödiga saker som är absolut nödvändiga. Eller kanske en kamera för det är absolut nödvändigt känner jag. Fan vad tråkig en blogg utan bilder är!

Den här morgonen har startat med bråk bråk och bråk. Kan verkligen inte alls komma överrens om mig själv idag. Klockan ringde vid nio och jag sa till mig själv "det är dags att gå upp!", tror ni att jag gick upp? Nej, det gjorde jag inte. Klockan elva sa jag "Nu är det skärpning!" och tvingade mig själv upp emot alla protester. Tänkte träna men skippade det för dubbel frukost istället "en toast räcker Erika!" "Neh! vill ha två" och nu sitter vi och pratar om ifall jag ska gå till centralen idag eller om jag ska ta bussen. Det är ju superfint väder så gå hade varit bäst men den där envisa tonårsbruden i mig är så lat så lat.

Och jag lovar att om jag inte hade suttit och bestämt för mig själv både igår och förrgår att detta ska bli en nyttig och bra vecka så hade jag inte velat ha dubbel frukost och jag hade redan varit ute och gått. Den här tonårsbruden är inget jag överdriver med. Någon i mig vill verkligen inte göra som den blir tillsagd! Inte någonsin!

Så, tonårsErika, ska vi gå eller ta bussen idag? Du får helt bestämma själv och jag ska inte tjata.

Tja, en promenad låter inte så pjåkigt i alla fall!

Så, det sista avsnittet av SATC färdigsett och paketet är slut. Vad ska jag göra nu då? Jag ska titta på TV lite till jag och sen ska jag sova men jag håller fast vid det jag skrev igår bara det att jag skjuter upp det till morgondagen. För det andra så hatar jag reklamer mer än någonsin, och inte för att jag tycker det är tråkigare än någonsin utan för att jag fortfarande är i "jag-måste-ha-allt-nu-nu-nu"-fasen. Har sett på fyra olika shampooreklamer och till samtliga har jag tänkt: SÅNT måste jag ha för allt de säger stämmer ju exakt på det jag behöver till mitt hår. Eller exakt så tänker jag ju inte för jag är inte helt dum i huvudet men jag ber till gudarna att jag kommer över den här fasen snart eller i alla fall att den lugnar sig tills jag har råd med den.

Och en liten note to self: Lägg nu inte mer tid på folk som inte förtjänar det och lägg all din tid på de och det du tycker om och mår bra av. Svårare än så är det inte!

Hård dag, känns som att jag fick skit för hela mysiga gårdagen och fick gå upp klockan 6, ge mig iväg till jobbet, jobba nio timmar för att sen komma hem och laga mat. Känner mig nästan mest stolt över sista punkten för jag har blivit usel på att laga mat på sistone och tänkte att jag skulle laga till mig en liten lunchlåda till imorgon också. Det blev rotfrukter i ugn med quornfilé och bearnaise. Anammade ett tips jag fick av Maria om när man skalar lök - för att det inte ska bli gråtfest så ska man andas med munnen istället för näsan. Detta gick jättebra, inga tårar, tills jag fann mig själv med en morot i handen istället för lök och där står jag och flåsar. Nej, det är tur att jag bor ensam. Och gott blev det! Så gott att jag råkade äta upp allt så nu har jag inte ens någon lunch till imorgon, helt mitt fel ju. Satt och hejade på mig själv tills allt var slut! Högt! Åh, jag borde sätta upp en kamera och glömma bort den för att dokumentera vilket jävla psykfall jag är för mig själv.

Jag tänker göra det igen! Jag tänker avlägga ett söndagslöfte! Ett sådant som infriar att jag nästa vecka, med start morgondagen. Från imorgon så ska jag sluta sitta framför tv:n exakt hela dagar och göra annat av min fritid som gör mig bättre istället. Läsa, laga mat, lära mig saker, träna! Japp! IMORGON är första dagen på mitt NYA liv. Jo, det är sant! Pöserika kommer vara ett minne blott. Igen.

Men först: Sourcream and Onion, Holidaydipp och ett par avsnitt till av SATC.

(Jag älskar det.)

Så, nu har jag återuppstått från de döda. Och jag måste säga att de döda inte har det så värst pjåkigt ändå, stor frukost, en massa choklad och åtskilliga avsnitt SATC. Jo, jag vet, ny besatthet och heltidsgöra. Har inte lust för något annat. Fick dock ett sånt maniskt ryck och städade igenom hela lägenheten för att återställa den i sitt fabulösa skick.

Igår var spektakulärt (inte en endaste bild dock)! Började hos Karin med nya och nygamla vänner och en flaska vin, gick sedan till Babel och räknade till femton minuter i kön innan vi gav upp och begav oss till good ol' KB istället. Där fick man precis det man brukar få ut av KB: Mycket blandat folk, Håkan Hellström, Jackson 5, öl och mycket dans. Det sysslade vi med tills benen verkligen ville trilla av mig och klockan var halv 4. Fast det var då jag fick för mig att jag hemskt gärna ville träffa ett par flickor på ett annat ställe och det var inget mindre än Etage, så in i en taxi och in i ännu en kö som tog en hel evighet vilket innebar att jag inte var inne på Etage förrän en timme innan stägning. Den bjudna champagnen och mer dans levde dock upp till inträdet så jag var nöjd. Hem trillade jag vid halv 6 med ett Max-mål i magen och nu hade benen trillat av på riktigt.

Så ja, det är därför jag inte rört mig på hela dagen, sjukt svårt utan ben. Bakfylla har jag klarat mig utan sånär på en osläckbar törst och trötthet. Det reder jag upp med nyblandad tranbärssaft, tända ljus och dagens 5e avsnitt.

Jag sitter och har bråk med mig själv igen. Har hängt upp mig helt på Stockholms-resn och försöker lista saker som får mig att känna att jag gillar Malmö mer. Kom att tänka på en sak jag verkligen gillar med staden jag lever i och det är faktiskt dess mångkulturalitet (nu blev jag osäker på om det ens finns något ord som heter så) och speciellt när man går på stan en vacker dag. Aldrig är det en typiskt svensk man som skulle kunna tänka sig att gå fram till en på stan och ge en spontan komplimang så som "BOO så fiiin mannen" och inte ens med svensk motsvarighet som "Oj, så söt du är". Och jag veeet hur många tjejer som inte ens reagerar eller säger att de bara tycker att det är pinsamt men samtligas självförtroende skjuter i höjden. Nej, det kommer inte vara mannen hon gifter sig med eller heller någonsin kommer prata med igen men i alla fall hennes närmaste tio minuter kommer vara gjorda, säkert mer om det inte är en självupptagen bitch som undertecknad. Sånt har vi gott om i Malmö men mer såna spontana kommentarer åt folket!

På tal om mitt ego så känner jag mig på topp för ikväll. Äntligen lördag!

Tisdagskväll, jag sitter givetvis hemma, för det gör man på tisdagar - oftast. Fast det är bara det att jag blivit lurad för det är ju fredag. Fast det handlar inte alls om ångest faktiskt, det handlar om Sex and the City och popcorn. Fast jag spillde ut halva skålen i soffan, sjuuuukt irriterande. Det är okej att spilla en bit äpple från munnen eller typ en bit godis. Men popcorn är ett helvete. All over the place! Har varit klumpig hela dagen, snubblat 5-6 gånger, välte ut kaffe på matten (fy.fan.inte.på.mattan.) och så just det ja, glömde min plånbok. Saker jag hatar:

1. Att glömma plånboken
2. Att komma på det först när man är på bussen som man väntat på i fem minuter.
3. Springa på is.
4. När man är tvungen att ringa taxi för att hinna med tåget.
5. När taxiverket inte svarar på 100 år.
6. Taxichaufförer som pratar för mycket.
7. När tåg är sena.

Mamma har alltid sagt till mig att jag inte är klumpig, jag är oförsiktig. Har alltid tyckt att det var som att säga; "Jag är inte glad, jag är på gott humör". Same same. Men har äntligen förstått när det där "but different" stämmer. Jag ÄR oförsiktig - Story of my life. Många bitar har fallit på plats i mitt pussel idag, och nu handlar det inte längre om att trilla över dammsugaren.

Jag är schizofren. För ett par veckor sen kände jag mig så jävla säker på allt och sådär, sansad liksom. Gick och sa till folk att "Nej, ni behöver inte oroa er, jag är sansad nu. Ska uppföra mig". Nu är det tvärtom, inte så att jag tänker börja gå och bära mig åt på något vis, men jag har noll koll. Känner mig som en femtonåring som inte känner sig själv alls. Var dig själv. Hur är jag? Jag var så säker på att jag ville läsa mäklarlinjen och plötsligt vill jag absolut inte det. Sen ville jag resa igen och börjar planera och kolla runt, tänkte till och med lägga undan hälften av min lön varje månad. Nu vill jag spendera precis alla mina pengar på kläder och sån skit. Alltså verkligen! Spendera! Och gör det också fast inser att jag säkert kommer ändra mig igen om ett par veckor men då lär jag redan ha lagt åtskilliga tusenlappar på sådant jag inte behöver. Snart vill jag säkert bli författare igen och så börjar vi om från när jag var 12 med advokatdrömmar. Vad ska det bli av mig?

Nej, jag är inte schizofren. Jag är bara en helt vanlig 16-åring som råkar bo i en 20-årings kropp.

Känns inte alls som fredag idag. Men hur känns en fredag? Vad är det som urskiljer just fredagar från andra dagar i veckan? Vanligtvis brukar det gå ett litet rus i kroppen när man tänker på fredag men inte idag. Kanske för att jag egentligen precis börjat min jobbvecka då jag lyckades vara ledig två dagar mitt i veckan men nu ska jobba kväll idag och sen upp och jobba imorgon också. Därav inget rus. Lite mer en tisdagströtthet.

Nu var min bror precis här och fixade min DVD, eller han fixade med sladdarna så att det nu inte ser ut som att jag bor i sladdhelvetet utan nu är det mer ett vanligt hem. Fast han pajjade fjärrkontrollen tydligen för nu vägrar det att funka vilket får mig att känna att det inte var värt det. På toppen av det så har jag fått TV-licensräkningen. Vad fan är det? Måste man betala det?

På tal om släktingar så drömde jag inatt att jag gjorde nummer två framför min kusins sambo, (alltså det var en dröm, tjejer bajsar inte på riktigt) inget sexuellt alls eller så utan bara att han var på toaletten och lagade något medans jag satt där utan att vara direkt diskret. Oerhört bisarrt, vad kan det betyda tro?

Klickade precis hem ett par Ray Ban för 530 kronor på tradera. Tyckte att det var ett väldigt bra pris när det låg på 350 kronor men sen så var det adrenalinet som budade upp det på det viset. Nåväl. I has a Ray Ban!!!

Det här är historien som är helt påhittad och som inte hänt på riktigt men som en kväll kunde ha gått.

_______

Vi börjar göra oss ordning runt 14.00 till ett par glas vin och 16.30 beställer vi taxi som ska ta oss till München-bryggeriet. Vi går in på röda mattan och får champagne, det första jag ser är Markus Krunegård står och fotas med Lars Winnerbäck och plötsligt har jag en liten flaska Moët i handen. Fortsätter längst röda mattan, upp till stora galarummet. Går på toaletten där det är uppdukat med all världens hygienartiklar ifall du nu skulle ha missat något trots dina timmar av tillfixning.

Upp till matsalen där vi får ta del av en fantastisk buffé med allt möjligt gott och avnjuter detta till ett glas vin och folk minglar mest runt. Upptäcker att Laila Bagge är så mycket kortare än jag kunnat föreställa mig, även med 10-15 cm klack så har hon fortfarande två decimeter upp till min hjässa. Även resten av idolfolket är miniatyrer av människor. Är det ett krav? Bara en liten tanke.

När middagen är avklarad och vi hade fått i oss ett glas vin till så förflyttar vi oss till själva galahallen där vi blev försedda med hur bra platser som helst samt vars en burk med jack daniels och cola, mycket bra uppfinning! Prisutdelningen drar igång och man inser att man är ett par meter ifrån folk man beundrar till tusen. Howlin Pelle, Kenza, Amanda Jensen osv. Höjdpunkterna är när Cornelis Vreeswijk uppträdder på Metronomes födelsedagstribute och när Lars Winnerbäck får pris. Han verkar alltid lika förvånad över att han är känd och älskad.

Nu börjar jag bli ganska så bra på kajjan och ändå tar jag ett glas vin till och sätter igång med minglet. Råkar stöta ihop med Jon Axelsson och känner inte alls igen honom trots att jag sett Melody Club så många gånger, det får jag dock rätt med efter att han förklarat att hans grupp är nominerade till årets grupp. Känns lite pinsamt men han verkar inte alls ta illa upp utan pratar på om deras kommade album och jag spelar intresserad och lovar honom att jag absolut ska lyssna på både det och det förra som jag helt missat.

Vid halv ett så börjar folk ta sig mot bussarna som ska ta oss till Café Opera. Det är mest som en vanlig klubb fast med mycket mer kändisar, men nu har man slutat reagera. Det blir ju så, lite som när vi var i Malaysia och slutar tänka "Wow, titta! en vild apa!" efter att man sett ett par stycken. Vi dansar mest, jag får för mig att jag ska sno en öl men kommer på mig själv snabbt fast då har jag redan gjort bartendern förbannad. Blir uppraggad av en brat som vill bjuda upp mig i VIP-båset som inte alls var VIP-bås utan ett vanligt jävla bås men han hade köpt en riktigt stor champagneflaska för 6000 kronor så jag kände inte alls att jag var rätt position för att klaga. Sitter där i ungefär 2o minuter innan stägning och får i mig i alla fall två glas champagne undertiden jag lyssnar på hans trams om hur Lidingö är och hur mycket pengar han har. Låtsas mycket imponerad och ljuger om att jag också är snorigt rik. Oklart om varför jag gör det.

Champagnen har slått slint fullständigt och tjugo minuter försvinner ur mitt liv. Plötsligt är jag i en taxi med tre norrmän och en blondin med pälsmössa. Vet inte riktigt hur jag hamnat där men det är efterfest som nalkas. Folket jag umgåtts med innan är spårlöst försvunna. Eller det är snarare jag som är spårlöst försvunnen för vi rings och smsar varandra och de ställer bara jobbiga gåtor om vart jag befinner mig och vem jag är med. Två saker jag inte har stenkoll på precis i det tillfället. Snart är taxin framme vid hotell Sheraton i alla fall och jag kan bekräfta namnen på människorna jag hänger med för mitt tidigare umgäng och skriver ett sms som lyder "Det är lugnt, ses imorgon! PUSS!". Jag hade också blivit arg om jag fick ett sånt sms.

Spenderar mina sista timmar med dessa morsomme gutterne och rom&cola. Vet inte alls vad vi pratade om, säkert något trams om våra olika språk för jag har ett minne av att jag prata danska med dem. Även det är lite oklart varför jag skulle göra det. Somnar gör jag tillsist i armarna på en Robert Pattinson-lookAlike under vetskapen om att jag haft den mest spektakulära aftonen på mina 20 och ett halft år.

____

Ja, det var tider det.

Min bästis bor numera i Stockholm, känner mig plötsligt lite lost.

Som tur för henne så åker jag dit på Torsdag och härjar rundor. Fy vad det ska bli bra! Glömmer nästan att jag ska på gala när jag tänker på att strosa på gator, shoppa och träffa helt fantastiska vänner.

Helgen är slut och det är jag med. Det går ju inte att festa när man är såhär hostig och jävlig. Men har i alla fall hunnit ha en fantastisk kväll på Inkonst med fina jobbkompisar samt sett Avatar i 3D, sjukt ball men jag blev lite yr i huvudet när det rörde sig utanför skärmen. Idag har jag jobbat och haft mig för att sen äta sushi med mamma. Extremt uppskattat.

Sen jag har bestämt mig för att sticka igen om ett halvår ungefär. Vägrar att leva under såna här omständigheter en vinter till. Malaysia igen, Dubai, Australien? Det ska ge sig.

Okej, det blev väl mer än extremt ointressant att läsa. Men ni får tänka på att jag inte har någon dagbok så jag skriver sån här skit för min skull. Får bättra mig sen då.

Ibland (läs: ofta) blir det så att jag sitter och förlorar mig själv litegrann och det är många gånger jag kan bli helt förbluffad över vad som faller mig in då. Det är inte ofta jag helt minns vad som hänt men det är lite läskigt. En sån här "black out" hände mig precis, hade nog alldeles för många bollar i luften med någon konversation på facebook, MTV på samtidigt som jag läste ett par bloggar och så plötsligt försvinner jag. Hittade precis mig själv - stirrandes på datorskärmen, spotify är uppe och jag lyssnar på Erik Grönwall. Varför gjorde jag det? Hur fattade jag det beslutet, att söka på honom? Och vem fan är han? Jävla pajas. Nu ska jag se på The Office istället och sen är det nog en ganska god idé att gå och lägga sig.

Förresten, har ni lagt märke till att jag sitter hemma en fredagkväll? Jag lade märke till det precis och fick ett styng av ångest men nu mår jag bra igen. Jag har verkligen börjat uppskatta det här med hemmakvällar, speciellt fredagar. Eller nej, inte speciellt fredagar, fattar inte varför jag skrev så. Men det går bra på fredagar också ju, speciellt om man ska jobba imorgon. Usch, imorgon kommer jag vara tvungen att gå ut igen. Det har blivit så förbannat kallt!

Godnatt och ha en bra kväll. Imorgon är det Rumble!

lite sommar hade inte varit så pjåkigt.

Så då har jag precis avnjutit en timme med Muse på MTV och det var så fint så. Slutade med Knights of Cydonia och plötsligt satt jag och klappade med händerna och viftade på fötterna som om jag vore totalt slut i huvudet. Men nej, den låten kan jag inte sitta still till med tanke på att det nog är den bästa låten jag vet. Eller ja, just nu känns det så. Och gitarristen hade lite för tighta byxor för att det skulle vara helt smakfullt, det noterade jag, men jag tänker inte klaga. Det är ett fantastiskt band!

Uprising från senaste albumet är inte heller så tokig.

Sådärja, då är man tillbaka på banan eller typ så. Känner mig fortfarande mycket krasslig. Och varför stavas banan med betoning på första A:et likadant som banan med betoning på andra A:et? Det är förvirrande. Anyhow. Jo, jag gick ju till jobbet idag och det gick bra fast min kropp var i brytningstillstånd, men jag klarade det. Sen hann jag bara precis hem om innan jag satte mig på en annan buss mot Dalaplan där det blev fabulous sushi och sen tecknad film och godis för hela slanten. Ice Age 3 var faktiskt jättekul - skrattade så att jag fick ont i magen och sen fick jag verkligen ont i magen på riktigt och då var det inte så roligt längre. Nu är jag ensam och försöker övertala mig själv att gå och lägga mig, förstår inte vad som är så himla svårt med det?

Vad är det här då?
Det är ju linbanan!

Så, nu har jag precis sett New Moon. I mycket dålig kvalitet dock men jag kunde inte sluta när jag väl börjat och jag älskade den! Jaa! Jag är tydligen en sån brud som gillar Twilight. Och jag har kämpat mina vänner, för att inte vara det, för att inte vara så förutsägbart brudig men JO det är jag och jag är stolt. Blir på ett helt stört humör efteråt - som att inget någonsin kommer vara tillräckligt. Så känner jag. Jag känner mig bra och nöjd med mitt liv men så fruktansvärt otillräcklig och att allt annat också är otillräckligt. Fast på ett bra sätt, om det nu kan gå ihop. Jag längtar liksom så att det skaver efter något som jag inte ens vet var det är och jag tror att det är bra, att man inte går och blir alldeles för nöjd för då slutar man att försöka bli något mer. Jag hoppas att jag aldrig blir en sån som nöjer mig.

Och jaa, det har varit mycket snack om film osv i bloggen de senaste dagarna och jag skyller allt på denna fördömda förkyldningen. Imorgon går jag till jobbet även om jag fortfarande är sjuk för jag håller på att dö av tristess/förvandlas till en riktig tönt.

Ps. Spär på brudigheten och erkänner att även jag är head over heels i Edward Cullen. True story. Ds.

haha så lade jag ut en bild på honom också. så sött.

Nu blev jag plötligt på ett jävla pisshumör. Marängerna blev asdåliga och jag vet inte ens vad jag gjorde för fel, typ vispade för hårt kanske men det ska väl vispas hur hårt som helst för att bli det där eftertraktade skummet som inte släpper skålen? Hur som helst, blev inte alls skum. Bara sörja. Sen är jag irriterad på att jag bara har löst te och inte tepåsar och jag vill göra te supersnabbt. Kan inte för jag måste hålla på och mecka med att få i det i den där filtergrejen. Mest irriterad är jag på nysningen som sitter i näsan som vägrar komma ut och som istället sysselsätter sig med att göra mig helt yr i huvudet.

Jag vill bara att klockan ska bli typ fyra så att jag kan sätta igång med maten på riktigt och kan slippa de här tråkiga halvhjärtade förberedelserna.

Note to self:

Såhär ska maränger se ut
Inte såhär:


Slut på lektionen.

Varför är det så att bara för att jag har en halv grads feber så känner jag mig 1000 ggr sjukare? Har verkligen inte tid att vara sjuk idag för idag kommer mina älskade päron och jag ge min julklapp som är trerättersmiddag @ my residence. Tänker inte tillåta mig själv att vara sjuk mer nu. Så jävla lamt att vara förkyld bara. Det är ju ingen ordentlig sjukdom, sitter ju bara och flåsar.

NU går jag och klär på mig och går och handlar! Inga mer mesfasoner!

Kom att tänka på en sak förresten.. Trodde inte att jag skulle bry mig med tanke på att vi varit ovänner så ofta och det har egentligen aldrig riktigt funkat mellan oss men jo, jag saknar dig kameran. Kom tillbaka. Vi drar ett streck över det här.

Idag snörvlade jag mig upp klockan nio då jag hade tvättid. Pustar runt och plockar upp sista tvätten och suckar och hostar. Klampar ner till tvättstugan och hatar livet lite. Väl nere så upptäcker jag att jag tagit fel på tiderna. Jag hade bokat tvättid 1/1 istället för 3/1. Inte konstigt att den tiden var ledig! Borde kanske bli glad över att jag slapp tvätta men nepp, ledsen och besviken blev jag.(LINNEA ÄGER) Vad gjorde jag uppe nu? Med den förkylning jag dragit på mig borde det vara förbjudet att gå upp över huvudtaget.

Nu har som ni ser Linnea kommit hit och jag kan inte förmå mig att ta bort det för hon skrattade så gott åt sig själv. Nu ska vi se senaste HP-filmen och sen kanske leka lite rollspel. Jag har paxat Bellatrix.¨

Goda nyheter allesammans! Jag kom ihåg att ta med mig kameran nyårsafton och tog mängder av härliga bilder på kvällen, den dåliga nyheten är att jag inte har kameran. Den försvann lika mysteriskt som den där 4-åriga flickan gjorde. Men det är förstås inte alls kul att jämföra en kamera med det.

Hur som helst! Hade en helt fantastisk kväll som gick helt enligt planerna med god middag, (Ljuvlig spenatsoppa med feta. Quornfilé, klyftpotatis, sås och en härlig grönsakskompott. Chokladmousse med bär och vit choklad till efterrätt) fest hos Linnea till 12-slaget som firades med champagne, pussar och fyrverkerier - helt som det ska vara och sen dans på KB hela natten lång. Fast sen var det ju det där med att Mackan inte fått med sig våra biljetter men det gjorde inte mig något för då fick jag bara ytterligare en chans att bli fly förbannad på en taxichaufför. Lite av min grej nuförtiden.

Igår lyckades jag tillslut ta mig upp ur sängen för att åka tillbaka till Linnea för lite sedvanligt bakishäng. Massa godis, pizza och tre Harry Potter-filmer. Visste ni att det finns en wikipediasida bara för Harry Potter-sökningar. Det sysselsatte vi oss med ungefär hela kvällen. Wingardium Leviosa!

Plötsligt blev det idag och jag vaknade med en bombförkylning som suger musten ur mig. Har lite ont överallt och det är så förfärligt synd om mig att ni aldrig kan förstå hur synd det är. Snart kommer i alla fall lite vänner hit och tittar på Jurassic Park och sen ska vi säkert göra något annat coolt.