Jag hittade precis en anteckningsbok som jag skrev i när det var en annan tid av mitt liv. Det var i slutet på ett tidigare förhållande jag hade och jag skrev "Vad begär jag? En tankeläsare? Själsfrände? Det finns inga sådana. Ingen kan förstå mig precis." och ja, det skvallrar en del om vilken ålder jag var i men ja, nu har jag ju varit drama queen och ängslig större delen av mitt liv så jag kan ju inte säga att det specifikt talar om när det var.

Hur som helst! Det där med själsfränder har jag tänkt på en del. Nu var ju inte personen i fråga någon själsfrände men jag tror faktiskt på att de finns. Jag tror bara inte på att det bara skulle finnas en enda, utan flera, som kan förstå sig på din själ. 95% av all kommunikation sker ju inte verbalt så jag tror säkert någon av de procenten är själarna som kommunicerar. Och kommer de bra överrens, när man förstår varandra utan att öppna munnen och kanske till och med förstår varandra bättre när man inte försöker förklara med ord, så har man nog hittat sig en av sina själsfränder.

Sen är det ju lite frustrerande om man tror så för det innebär ju att man har flera soul mates som man ännu inte träffat men vet ni vad? Jag är jättenöjd med att ha hittat en av mina.

Och förresten! Har läst en bok om tankeläsning av Henrik Fexeus och där snackar han om det att endast 5% av kommunikationen sker via ord och han menar att resten, förutom kroppsspråket, sker via det undermedvetna. Ni vet när man kan prata med en person och bara känna att den inte är ärlig eller genuin men inget denne säger eller gör bevisar det? Att det då är ditt undermedvetna som snappar upp signaler från den andra personens undermedvetna. Det är det jag menar fast jag tycker att vi kallar det själskontakt.