Det har varit synd om mig ett par dagar! Först åkte Jens till Berlin och jag undvek blogg och internet så gott jag kunde för jag visste att det bara skulle bli patetiskt så jag spenderade helgen åt att ha riktigt roligt istället. På fredagen kom Qu, Maria och Johanna hem till mig för kräftskiva. Sen att det bara var jag och Qu som åt kräftor och drack snaps gjorde ingenting för alla uppskattade ölen och guacamolen! Hade en riktigt bra kväll! Man ska inte underskatta helbananas tjejkvällar.

På lördagen trodde jag att jag skulle dö så jag sov i princip hela dagen. 16.20 fick jag ta tag i mitt liv då Malin redan var påväg till mig. Malin är mycket bättre än mig på att städa så hon fick en jävla fart och fick undan nästan allt från gårdagen. Det dåliga samvetet fick igång mig också och snart hade jag duschat så det var bara dags att ta upp där man slutade dagen innan. Snart fick vi sällskap av ännu en dam och efter lite rödtjut var det dags att dra på Jungfrufest vilket egentligen bara var namnet på festen som 5 födelsedagsbarn hade tillsammans. Orkar inte gå in på det riktigt men om vi ska summera kvällen så var det som vanligt komponenterna "skoj" och "drama" som dominerade min kväll. Festen slutade lite väl dramatiskt men som tur var så träffade jag en gammal kollega på vägen hem som drog med mig till Babel så det blev riktigt bra ändå. Vid sju kom jag i säng och det sista jag tänkte var "åh, idag kommer Jens hem."

Sen väntade en sliten, gråtig söndag. Kändes som att det var en evighet tills han kom hem även det bara var några timmar och när han väl kom hem förstod han ingenting för vad han hade var en resväska i ena handen och en totalt nedbruten tjej i andra som säger att det inte hänt något speciellt. Misstänksamt? Nu när det är ett par dagar sedan och jag har facit i hand så förstår jag att söndagen präglades av ett virus som höll på att busa i kroppen för igår när jag vaknade hade jag ont överallt, speciellt i bröst och mage, snuvig och hostig... Satt och försökte sminka mig på morgonen inför jobb, först i morgonrock men sen helt naken och genomsvettig. Ingenting fastnade av all svett! Sen nös jag i min frukost och det var där någonstans som jag kände att det var dags att ringa chefen.

Jag hade kunnat skriva hur mycket som helst om hur synd det var om mig igår men nu börjar jag verkligen tröttna på att skriva så jag knyter hastigt ihop säcken med att jag mår mycket bättre idag. Tack en-dags-influensa för att du ställer till det för mig och tack schemat för att jag har två dagar ledigt nu där jag får ta igen mig efter madness-helgen och all denna självömkan. Nu ska jag se 7th Heaven och halvsova. Ta hand om er!