Det är så jobbigt hur man ena dagen kan känna att man kommit på hur allt ska gå till och vara för att sen vakna upp dagen efter och känna att all positivitet blåst bort. Det är så jävla mycket lättare att bara vara bitter och otrevlig för då blir det aldrig så dramatiskt som humöret blir när man verkligen försöker vara glad. Så är det ju. Och det blir inte lättare av att människor runt omkring mig redan satt stämpeln på mig och man får gärna inte förändras för andra, förändring är jobbigt, dåligt och jävligt svårt att anpassa sig efter. Eller?

Såg på Efterlyst igår och har inte blivit på bättre humör sen dess. Klarar inte av såna program där det bara är elände efter elände. Folk misshandlar äldre män grovt och rånar dem i deras egna hem och något äckel följde efter en två-barns-mamma och försökte våldta henne i hennes egna hiss. Alltså jag vet att jag är för blödig för mitt eget bästa men jag känner mig så hjälplös. Jag vill bli en superhjälte som dödar varenda jävel som begår såna här brott. Eller nej, jag hade inte dödat dem (dålig karma), jag hade först blivit väldigt rik och hittat något ställe där ingen någonsin är och där hade jag skapat ett eget helvete där jag låst in dem. Att där ska vara eld och sjukt varmt alltid är givet men sen måste jag komma på något riktigt smaskigt så att de hade kunnat lida varje dag för resten av sina liv! HAHAHA!

Känns faktiskt bättre att tänka på det. Sen får vi ju se om det är det jag lägger pengarna på när jag blir rik. Ni lär märka när gatorna plötsligt känns trygga!

Godmorgon förresten!