här får ni hela min torsdag.
Åh, jag brukar aldrig vara uttråkad. Känner mig i alla fall inte hemma med den här känslan.. Att inte komma på något man känner för att göra och att det är superlänge kvar innan man kan gå och lägga sig. Hatar det. Tänkte först att jag kanske kunde gå ut och gå men det är ju skitkallt. Kan ju berätta om min dag! Vill ni veta om min dag?!
Okej, det började med att jag fick en katt på magen runt klockan 6, somnade om med samma katt på min mage i ytterligare två timmar, gick upp och åt frukost med min pappa som berättade att det var Tomelilla marknad idag. "LOTTO!" tänkte jag och snabbade mig med min morgon. Först vägde jag mig för första gången på länge och blev lite irriterad när jag såg att vågen måste vara trasig. Inte går man väl bara upp 5 kilo på ett halvår sådär? Jävla samboskap. Nåja! Färdigfixad gav jag mig ut i min lilla, lilla, liiiiilla hemstad och det är märkligt hur man kan känna sig mer och mer malplacerad där var gång man är där. Slår vad om att det kommer att nå sin kulmen när jag är ca 30 och sen vänder det. Räknar med att flytta tillbaka när jag är ca 40.
Sen betade jag av ärenden som jag aldrig orkar ta tag i Malmö, som att fixa tandläkartid, att beställa ny skål till matberedaren som gick isönder när diskmaskinen trillade ut (traumatiskt!), köpa såna riktigt tjocka inneskor som kommer hålla mina tår varma enda till Juni och så besökte jag ju då optikern. Mycket riktigt så behöver jag glasögon! Det konstigaste är att för 2-3 år sedan så hade detta varit ett katastroffaktum men idag blev detta mycket goda nyheter. Måste ju inte ha på dem precis hela tiden för jag är inte helt blind, bara när jag är i skolan och kör bil osv. Nice tycker jag.
Sen var det dags att återvända till min nya hemstad och direkt till skolan där det labbades och skrevs labb. Och nu sitter jag här. Här har jag suttit sen jag kom hem ungefär, helt oförmögen att hitta på något att göra. Det enda jag kan komma på är skittråkiga saker som att städa eller som sagt, gå ut. Eller kolla på tv men jag känner liksom inte för det heller. Botten! Kom hem Jens!
Okej, det började med att jag fick en katt på magen runt klockan 6, somnade om med samma katt på min mage i ytterligare två timmar, gick upp och åt frukost med min pappa som berättade att det var Tomelilla marknad idag. "LOTTO!" tänkte jag och snabbade mig med min morgon. Först vägde jag mig för första gången på länge och blev lite irriterad när jag såg att vågen måste vara trasig. Inte går man väl bara upp 5 kilo på ett halvår sådär? Jävla samboskap. Nåja! Färdigfixad gav jag mig ut i min lilla, lilla, liiiiilla hemstad och det är märkligt hur man kan känna sig mer och mer malplacerad där var gång man är där. Slår vad om att det kommer att nå sin kulmen när jag är ca 30 och sen vänder det. Räknar med att flytta tillbaka när jag är ca 40.
Sen betade jag av ärenden som jag aldrig orkar ta tag i Malmö, som att fixa tandläkartid, att beställa ny skål till matberedaren som gick isönder när diskmaskinen trillade ut (traumatiskt!), köpa såna riktigt tjocka inneskor som kommer hålla mina tår varma enda till Juni och så besökte jag ju då optikern. Mycket riktigt så behöver jag glasögon! Det konstigaste är att för 2-3 år sedan så hade detta varit ett katastroffaktum men idag blev detta mycket goda nyheter. Måste ju inte ha på dem precis hela tiden för jag är inte helt blind, bara när jag är i skolan och kör bil osv. Nice tycker jag.
Sen var det dags att återvända till min nya hemstad och direkt till skolan där det labbades och skrevs labb. Och nu sitter jag här. Här har jag suttit sen jag kom hem ungefär, helt oförmögen att hitta på något att göra. Det enda jag kan komma på är skittråkiga saker som att städa eller som sagt, gå ut. Eller kolla på tv men jag känner liksom inte för det heller. Botten! Kom hem Jens!
Trackback
