onsdag 27/10

Gå upp klockan 7, dricka kaffe, tvätta, städa, skriva laboration, dricka kaffe, handla med omedveten dresscode; "skitunge från Tomelilla", baka äppelpaj, klistra upp väggdekoration, sorterat strumpor och här är jag nu, väntandes på att min sambo ska komma hem igen för jag är dödshungrig. "Ät själv!" Tänkte ni kanske. Men nej, jag vill inte det, jag har faktiskt lite fobi för att äta- och att se folk äta ensamma. Vet inte varför för det är ju verkligen inget med det men det är som att hela jag fylls av tomhet och sorg när jag ser det. Konstigt.

 

Alltså jag inser själv att jag låter som en hemmafru med två barn och 40 år på nacken. Det är bara det att jag tagit höstmysligheten till en helt ny nivå! Och hade dessutom älskat att vara hemmafru.



Kommentera mera:

Jag heter:
Glöm mig inte.

Min epost är: (hemlig)

Jag har en blogg också:

Erika, detta är vad jag vill säga dig:

Trackback
RSS 2.0