Tur för grannarna att jag skulle tvätta idag och därför var uppe i tid annars hade det blivit kalabalik här inne, jag hade skrikit och bankat på väggarna i ren desperation. Okej, det är väl kanske tur för mig att jag hade tvättid för jag tror inte att mina bank hade hörts så värst mycket för dem för så jävla starka nypor har jag inte.

De borrar nämligen som fan där borta, och nu menar jag utav bara helvete! Jag hör inget på TV:n, bara ett monotont, högt, obehagligt ljud som omringar mig fullständigt. Hördes när jag var nere med tvätten i källaren, då trodde jag att taket skulle ramla ner på mig och nu hörs det i hela lägenheten, vart jag än är så känns det som att något ska braka ner på mig. Hur hanterar man något sånt? Känns lite som att jag börjar förlora förståndet, känns inte som att det någonsin kommer sluta, så känns det. Vad gör de? Jag svär att det snart går igenom väggen. Åh slutaslutasluta.