Hives, AHR the Hives! En sån konsert har jag saknat. En sån man bara dansar precis hela tiden, ALLA dansar precis hela tiden och svetten rinner på hela kroppen. Jag hade så fantastiskt kul hela tiden!

Började långt fram, för långt fram för det gick inte att röra sig överhuvudtaget och jag blev snabbt av med alla. Där kämpade jag tappert ett par låtar tills jag tog förnuftet till fånga och tryckte mig bak ett par meter. Där fann jag mig i den värsta moshen och där hittar jag också Andréa och Julia. SHIT vad jag blev trött! Men det bästa var att man verkligen inte ville sluta dansa. De spelade precis alla låtar jag hoppades på och inte bara en massa från nya skivan som jag inte lyssnat så mycket på. Main Offender, Walk idiot walk, Hate to say i told you, alla de finaste. Jag älskade den moshen! Inte sån störig där alla bara vill skada varandra utan man bara dansade omkring väldigt vilt och visst förekom det knuffar, men det var bara för att jag förtjänat det.

Höjdpunkten var nog framåt slutet när alla badade i svett, man bara kände att man inte orkade dansa mer och började fundera på om det inte var bäst att spendera de sista låtarna längst bak. Då avslutar Pelle precis en låt med ett flås och utbrister "FAN vad jobbigt! MEN VI GER INTE UPP! NU SKA VI EXPLODERA!" Och kör igång Tick Tick Boom. Det kändes som att hela den utmattade publiken bara lyftes en meter och tröttheten var som bortblåst.

Snart snart snart.

Och ut kom en explosion i form av Howlin' Pelle! WALK IDIOT WALK.
Kan man få igång publiken på ett bättre sätt?

Snygg. Jag tar med dig hem.

Knappt lökiga. Det fina med min lugg när den är svettig är att den korvar sig.

Såhär stod han bara för att han inte tänkte börja sjunga igen förrän precis hela publiken skrek.

Så vi skrek.