Vaknade helt utvilad och anade ugglor i mossen. Varför är jag utvilad? Tittar på klockan och ser att den är 12. Känner mig sämst i världen och går upp för att göra frukost. Det tar mig ungefär en kvart innan jag tittar på en klocka igen och då är den plötsligt lite över tio. Det är nu jag börjar tro att det är någon jävel som vill mig illa så jag klampar upp till pappa och undrar vad fan. Men han hade inte gjort något, julia hade inte gjort något. Ingen hade gjort något. Det var då jag fick dra slutsatsen att det var mig det var fel på. Jag är dum i huvudet.

Sen dess har jag bara gått och varit irriterad. Känner mig kass och arg på alla. Jag har redan gått händelserna i förväg, det gjorde jag redan igårkväll vilket gjorde att jag verkligen grät mig till sömns (kan ha berott lite på trötthet också). Jag är dock rädd att om det är så som jag förutspått så kommer jag oerhört otrevlig. Jag kommer inte ha några problem med att ställa till med rabalder. För sanningen är att jag är så evinnerligt trött på allt.

 

Men när man känner sig såhär illa till mods så är man också expert på att se det mest fasansfulla en situation kan uppbringa. Slappna av Erika. Slappna av!

Nej, jag kan inte slappna av.