Nu är klockan över tolv och det innebär att det är den 12:e. Idag tar min syster och min bästa vän studenten. Är det bara jag av oss gamlingar som känner mig extremt vemodig just nu? Jag vill också ta studenten igen! Jag vill gå och bära mig åt och skrika "FÖR VI HAR TAGIT STUDENTEN FY FAN VAD VI ÄR BRA!" och liknande. På jobbet har det strömmat omkring studenter som trots tråkigt väder struttade omkring och var lyckliga. Varför? För att det är den här tiden som är mest spännande. Nu var det bara ett år som jag tog studenten och det som gör mig glad är faktiskt att jag inte kommit så jävla långt sen dess. Det har bara gått ett år och jag har fortfarande samma oändliga möjligheter.

Har spenderat min kväll med min fina vän Sara och vi har pratat mycket om just det. Efter ett par glas av whatever så skjuter ens ego i höjden och vi konstaterade vackert att vi kan bli vad fan vi vill.  Det är otroligt skönt att känna så. Det är inte försent för någonting, förutom att kanske bli mästare i någonting som tonåring då jag harsvårt för att hinna bli mästare i något inom två och en halv vecka. För just det: Jag blir 20 om två och en halv vecka. 16 dagar för att vara exakt. Tror att det blir sista gången som jag räknar ner till någon födelsedag.

Nu ska jag härja som aldrig förr under de här veckorna för det är sista chansen jag har att skylla på att jag är tonåring. Hej vuxenlivet! Jag har jobb och egen lägenhet, vart fan är volvon?