Jag satt och funderade innan. En av sakerna jag funderade på är varför det alltid måste vara minst en som sätter sig i tysta vagnen utan att fatta att det är en tyst vagn. Alltid. Inga undantag. Fast detta funderade jag inte på så länge utan valde att helt enkelt inte låtsas om den högljudde dansken och istället ägna mig åt fönstersolning. Så bra, för man får det där varma utan att bränna sig (fast enligt malin blir man solbränd genom fönstret).

Så gick tankarna till dagen som är idag. Alla hjärtans dag! och jag tänkte lite bittert att jag minsann aldrig blivit uppvaktad på alla hjärtans dag. Men kom sedan ihåg mellanstadietiden då man alltid fick ungefär 500 alla hjärtans dag-kort av kompisar och en gång hittade jag en lapp i min sko där en kille skrivit att han var kär i mig. Jag var inte kär i honom så jag låtsades som att jag inte sett den.

Det bästa var ändå när jag fick jag ett hjärta av min dåvarande pojkvän, tror i det var i fyran, som han hade gjort i träslöjden som han hade bränt in våra initialer i. Satt och reflekterade över denna händelse och kom på att detta nog var den finaste alla hjärtansdag-present jag fått. Om inte den mest romantiska gåva någonsin! Tänk ändå att han hade tänkt på det långt innan alla hjärtans dag, att han minsann skulle såga ut ett hjärta ur en balk och rita lite fint på det, för att sen ge det till mig på självaste hjärtedagen.

Alltså det var verkligen helt sjukt fint. Nu fick jag ändå lite love feeling i mitt bittra hjärta.