Ibland när man lyssnar på radio så kommer en låt som man glömt. Som när greycoated mornings med david & the citizens kom när jag minst anade det och satt själv i bilen. Plötsligt fick jag problem att koncentrera mig på körningen och ville hellre dansa hela vägen hem. Sen kom man ihåg hur mycket man älskat det bandet och är än en gång fast.

Ville bara dela med mig av något riktigt bra. Riktigt djävulskt bra musik. Jag har inte en chans. Får jag inte dansa så börjar tår och andra leder att rycka spasmatiskt.

but i wont cry
i wont cry
i'm not crying
HONEY I'M DYING!