Gjorde precis dagens utgångsdebut med att, med mycket tunga steg och stark motvilja, gå och möta J som varit på systemet och handlat förtäring till oss båda och ville ha bärhjälp. Han känner tydligen inte mig så bra som jag trodde... Passade även på att smita in på Matlusten, som J envisas om att kalla det när det i själva verket är ett helt vanligt Coop nära, och köpte deodorant. Ja, det är visst det något man skriver om för det betyder mycket för mig när jag inte haft det på ett tag och fått använda Js istället så att jag fått lukta man istället. Den är inte heller så antiperspirant som en vanlig deodorant så efter ett tag har jag fått lukta som en överviktig man på en byggarbetsplats när solen gassar och han jobbar hårt istället. Ni vet.

Nej, jag ska vara ärlig mot er nu. Jag har haft en vecka som gör att en vanlig skitvecka ser ut som en fågelkvittrande sommardag ute på landet. Har bara legat hemma förutom de dagarna jag skulle jobba och då har jag verkligen förbrukat mina sista krafter där så att jag på kvällarna agerat handikappad så att J fått agera hemtjänst. Idag är första dagen jag känner mig tillbaka på banan. Idag känner jag inte att jag inte kan gå ut för att det kommer innebära min död. Idag känner jag bara inte för att gå ut för att ibland gör man bara inte det. Ibland måste man bara göra vad man vill och inte tänka på att boken som jag ska lämna på Biblioteket är en månad försenad och på att det finns 100 saker jag egentligen borde göra. Det är inte hela världen för det kan man fixa det en annan dag. Keep it real, vi är inga robotar.

Det var bara det jag ville ha sagt och avfärdar alla påståenden om att jag sitter och hittar på ursäkter för att jag är lat och inte längre kan skylla på att jag är tonåring.

Tydligen så är det valborg idag, vilket jag egentligen visste men som jag gjort precis allt jag kan för att ignorera då jag ska jobba hela helgen så att jag tillslut glömde det lite. Och även nu när jag kommer ihåg det så kan jag i ärlighetens namn säga att jag inte kunde bry mig mindre. Det hade verkligen varit en sak om solen sken och plusgraderna hade busat sig upp tio grader till men så är ju inte alls fallet. Istället fnyser jag "HA" till alla dårar som sitter i Lund och super skallen av sig. NI KAN INTE HA KUL! Lite som Roskilde -07 när jag kom hem och berättade om hur ball det varit och man knappt tänkt på regnet för det var sånt jävla drag men i själva verket spenderade jag mest tid i tältet, lätt apatisk, var knappt på någon konsert och det var lera på varenda öl så att man var tvungen att dricka lera typ. Så är det säkert där också.

I själva verket är jag GLAD över att jag ska jobba imorgon och inte kan festa idag. Dricka lera! Nej vet-du-vad, inte direkt civiliserat och så har dom det i Lund. Där är det studenterna som dominerar. Inga vanliga lagar gäller utan det är cheerleaders och fotbollsdårar. Studentkorridorer, nördar som blir mobbade, öl på fat, plastmuggar, streaking och helt osannolika kvantiteter av pippande med fullständig avsaknad av kvalitet. Som djur. Här går man inte som vanliga människor utan här går alla the walk of shame, ständigt påväg bort från ett inte helt genomtänkt ligg.

Nä, där kan man tycka att jag snöade iväg lite men helt ärligt så tål jag inte lundastudenter, de är så jävla.. entusiastiska. Jag står inte ut med det.

Kom precis att tänka på en sak när det gäller feminism. Vad är det som gör att man inte är feminist? Hur kan någon överhuvudtaget inte vara det det är ju så fruktansvärt fel att inte vilja att det är helt jämnställt? Det måste ju betyda att man är helt emot kvinnofrihet och vill direkt tillbaka till tiden där kvinnor inte fick jobba. Är det så? Eller kan det betyda att man inte känner att man behöver det. De jag kan komma på som går ut med att inte vara feminister som jag kan tänka på på rak arm är typ Kissie och Katrin Zytomerska. Och jag tar egentlige bara den senare i mitt exempel. En överstark kvinna som inte bryr sig ett skit om vad någon tycker om henne. Som tar vad hon vill ha och när hon blir nertryckt så låter hon aldrig det låta som att det är just för att hon skulle vara kvinna. Hon är antagligen lyckligt lottad för att hon inte blivit diskriminerad som kvinna eller är hon verkligen det?  För den människad blir istället hatad för att hon är så jävla uppkäftig. För att hon säger vad hon tycker och för att hon tycker så HIMLA FEL SAKER. Håll käft kvinna tyck inte så. Det fina med att ibland även gå in på kommentarsfältet är hur man kan konstatera att det inte är många män som går in där och uttrycker sitt förakt. Nej, det är nästan bara tjejer. Tjejer som blir så fruktansvärt provocerade av någon som tycker till och hävdar sig. Så kan man inte säga. Så kan man inte göra. Istället för att se att om alla hade varit lite mer så istället så hade ingen vetat vad ordet feminist var för att vi hade inte behövt det.

Idag har jag minsann ingen sol i ögonen alls, idag regnar det och har blivit ca 5 grader kallare på bara en dag och det tror jag inte att någon tycker är roligt.

Idag ska man egentligen ligga kvar i sängen i en evighet tillsammans med den man tycker om och kanske kura ner sig i hans armhåla med huvudet på hans axel och titta på regnet. Eller gå upp och titta på meningslösa serier ackompanjerat med 5-6 koppar kaffe. Absolut ingenting går också bra att göra när det regnar. Man borde verkligen inte behöva stänga av väckarklockan 8 gånger och sen ha en bitter morgon där man bara sneglar argt på regnet som att det skulle försvinna då. Man borde verkligen inte behöva skriva i sin blogg att "nu jävlar blev det bråttom så jag måste avsluta här". Men idag vill livet inte som jag. Nu har jag bråttom och måste avsluta här.

Gå upp tidigt, äta en trevlig frukost, cykla till jobbet för att man jobbar i Malmö idag, börja jobba och jobba sig fördärvad i nio timmar (lyckas till och med stäcka benet så att man inte kan böja sig utan att se ut som att man utövar avancerade yogaövningar), sluta och känna sig så duktig att man nästan kan flyga, cykla till sin pojkes jobb för att möta upp för att sen tillsammans promenera till möllan där man sätter sig på en solig uteservering och först äter vitlöksbröd med pesto och mozzarella med tomat och sen en ljuvlig pasta till ett glas vin, promenera tillsammans till Debaser, möta en gemensam vän på vägen som gör oss sällskap för en drink på deras uteservering, bli skjutsad hem på pakethållaren, lägga sig direkt trots att klockan bara är halv tio, äta choklad och titta på Community kombinerad med en massa pussar och fina ord.

Sådär kan man göra om man vill ha en alldeles förträfflig dag och om man vill skriva världens kanske längsta mening.

Nu blir det ett avsnitt till innan det är dags att sova i armarna på den som gör mina dagar så himla bra.

Det bästa jag vet just nu är precis såna här dagar. Du går upp tidigt, solen skiner så att det sticker skönt i ögonen när du går ut, åker till jobbet och jobbar så att dina fötter vill blöda (kanske för att du väljer att ha på dig klackstövlar när du vet att du ska springa runt i 9 timmar)(så jävla dumt) för att sen påvägen hem ringa din karl som också slutar nu och som kan plocka upp dig på centralen så att ni kan köpa jättemycket thaimat, åker hem och äter till senaste avsnittet av family guy och så tar du dig ett långt fotbad och pysslar om dina stackars fossingar. Sen får du en liten stund för dig själv där du kan plöja igenom de bloggar som intresserar dig mest samtidigt som pojken får igång sitt playstation för då kan du låtsas att du hänger med i hans spelande genom att skrika "Jaa!!" när han ropar "OH SÅG DU?!" och vara med på hans high fives när du märker att han vinner. Mysigare än såhär kan det faktiskt inte bli.

Läser Alex Schulmans blogg och känner mig så in i helvetes träffad. Nu sitter jag och skäms med en tratt på huvudet. Precis sådär är vi och det finns inget att göra för att ändra på det för i grund och botten så är vi för likgiltiga för att ens bry oss om att vi är så.

Läs detta inlägg

(Fan, ville printscreena och lägga in en bild men fattar inte hur man gör. Så jävla dum och ängslig jag känner mig just nu. Ska starta min egna dator istället för den här datorn är ju helt slut i huvve.)

Jag bryggde som sagt 5 koppar kaffe som jag ska hälla i mig innan jag sätter igång min dag på riktigt. Blev mycket besviken när jag kom på att jag inte har någon mjölk och tyckte att fem koppar av bara svart kaffe blir lite väl mastigt. Satte mig ändå och drack en halv kopp innan jag blev akut törstig och gick för att ta lite påskmust i kylskåpet och till min stora glädje stod där ju ett paket mjölk precis där. Nästan slut, men ändå! Bäst före idag, men ändå!

Lyckan i det!

Då har jag äntligen tagit mig upp ur sängen. Känner mig lite undernärd, såsom jag alltid gör dagen efter en bra kväll ute. Det är den bästa känslan för det innebär också att jag känner att jag måste äta upp mig vilket leder till att jag kan stoppa i mig precis hur mycket som helst utan dåligt samvete. Var på Slagthuset igår och jag känner mig lite smutsig när jag säger det men jag hade faktiskt riktigt roligt den lilla tiden vi var där innan jag sa "nävetnivad, nu är jag trött" och de andra höll med så vi åkte hem. Min kärlek är i Stockholm och har varit hela helgen och jag blir lite arg när jag tänker på hur det varit. Visst jag har haft en bra helg med massor av skoj men det där konstanta saknandet och puttenuttiga smsen äcklar mig lite. Svårt att förklara, kanske för att jag under ett års tid gått och intalat mig själv att kärlek är bajs och jag klarar mig bäst själv. Men så är ju inte fallet, han borde verkligen aldrig mer lämna stan utan mig. Men nu kommer han i alla fall snart hem och innan dess ska jag hinna dricka 5 koppar kaffe, läsa 6-7 bloggar, städa lägenheten och handla.

Undrar hur det ska gå? Det där låter ju som en heldag och jag har bara två och en halv timme på mig..

Jo, jag har en kul grej att berätta förresten.

Jag har blivit uppgraderad! Jobbar numera heltid (och hoppas på att det blir permanent) och har blivit intagen till Zaras potential program vilket innebär att jag numera flitigt tränas till att som småningom bli manager. INTE ILLA VA? Där fick ni så att ni teg. Jag leker med livet och livet leker med mig. Så satans positiv jag har blivit nästan varenda dag!

Insåg precis att det är torsdag och det kom lite som en chock för det var ju nyss helg om du frågar mig. Nåväl, tiden går snabbt när man har roligt. Nu kom jag precis hem från en trevlig dag på jobbet och nu sitter jag och väntar på min försvunne man. Eller så försvunnen är han inte längre för nu fick jag reda på att han sitter på en bar och jag blir en sån dryg brud som ringer och sabbar allt. Men så tänker jag: någon måste ju vara det! Så då kan jag ju bara spä på det lite och äta upp all choklad vi köpte igår innan han kommer hit som straff för att han inte var här när jag kom hem och sen ska jag sura hela kvällen. Ja, det ska jag!

Nä, jag skojade bara så ska jag inte vara.

Eller kanske.

Vi får se!

Jag drömde en konstig och ganska obehaglig sak inatt... Jag drömde att jag var en jätte, alltså verkligen superstor som vandrade omkring i staden och var stor. Det var bara det att det inte var någon större skillnad på mig och allt runt omkring mig. Allt annat var också jättestort. Alla hus, alla mina vänner, all mat. Hur kunde jag då veta att jag var jätte? Jo, för att mina byxor hade storlek en miljon.

Nej, jag skojade bara. Det där har jag inte alls drömt utan det såg jag i The Big Bang Theory och sen snodde jag bara det rakt av. För att jag tyckte att det var kul. Men eftersom att jag inte är en tönt, har T-shirt över en långärmad tröja (även om det inte är särskilt fult) eller heter Sheldon så var det inte lika roligt kan jag tänka mig.

Annars? Har haft en väldigt fin helg. Fest, lite jobb, mycket ledighet, mycket fest till och med, fina människor, saknade människor som tagit sig hem över påsken, god mat, picknick, bakfylla och en massa kärlek. Lite mer kärlek än vanligt till och med. Jag har officiellt blivit flickvän. :)

Nu ska vi se på "Låt den rätte komma in", det var till och med J's förslag. Jag är inte säker på om han vet om att det är en vampyrfilm han valt ut för han är inte alls lika förtjust i vampyrer som jag är, inte alls. Men trevligt ska det bli!

Hejsvej!

Idag är det minsann första April och man kan tro att jag lagt ner bloggen helt. Det har jag inte, jag har bara väldigt mycket att göra på jobb och har en goskamrat som tar upp i princip all min lediga tid.

Inte idag dock för idag är jag ledig och det är inte han. Ändå vaknade jag i god tid för att ställa fram alla klockor en timme för att sen väcka honom med att puffa lite och informera om att hans klocka inte ringt. "hehehe" tänkte jag och låg kvar medans han gick upp och duschade. "hehehe" tänkte jag när han står i köket och säger att han verkligen måste sticka nu. "hehehe" tänkte jag när han hällde i sig det heta kaffet lite för snabbt. "hehehe" tänkte jag när han ringde taxin och rusade ut.

Och sen kom det där riktigt ljuva. När han sitter på jobb och först då fattar att han blivit så sjukt jävla ägd och jag ÄNTLIGEN får skriva det.

"April april".

Alltså vilken känsla. Jag kommer vara så odrägligt självgod hela dagen.