Tänk att vara ifrån varandra i ett och ett halvt år och bara prata lite sporadiskt undertiden. Lite då och då med lite korta uppdates, ibland lite längre men ändå inte särskilt mycket kontakt. Då tycker man ändå att det borde vara lite märkligt när man ska möta upp henne, tänker att det kanske kommer vara lite konstig stämning. Men när jag såg henne så ville jag bara kasta cykeln och mötas upp i en kram ala Christian the Lion. Riktigt så dramatiskt kramades vi inte, men det var en rejäl bamsekram om ni nu ska ha detaljer. Sen gick vi och åt thai på Green Mango och gjorde vårt bästa för att prata ikapp allt man missat, fortsatte pratmaratonet hemma i lägenheten och ända till stationen där jag vinkade av henne igen.

Känns så jäkla bra att ha henne hemma!